Vad var Norrmalmsregleringen?

Norrmalmsregrivningleringen heter den plan som genomfördes för att modernisera Stockholms innerstad. Denna reglering kallas även för Citysaneringen vilket även speglar dess syfte. Även om beslutet togs under 40-talet så genomfördes rivningarna under 50-, 60- och ända in på 70-talet. Rivningarna som efterhand till och med började kallas för ”Rivningsraseriet”.

Under 1945 tog stadsfullmäktige i Stockholm beslutet om att Stockholms innerstad skulle moderniseras för att därigenom ge plats till både nya Stockholms City samt den växande tunnelbanan. Det var en mycket stor reglering som innebar de största rivningarna och ombyggnationerna i svensk historia.

Detta påverkade alltså inte bara invånarna i Stockholm utan skapade även enormt många arbetstillfällen. Bland annat nämns det på Wikipedia att det inom projektet anlitades ”en stor del av Sveriges arkitektelit”. De som jobbade på en rivningsfirma hade minst sagt jobb och efterfrågan var stor på alla företag som kunde behövas.

Stora omvandlingar

Stora delar av centrala Stockholm gjordes om, detta bland annat Nedre Norrmalm. Delvis kritiserades att man rev så mycket samtidigt som många beundrat hur man valde att bygga om. Från att en rivningsfirma påbörjade arbetet till att de nya fastigheterna stod klara var det relativt lång tid men resultatet uppmärksammades av flera europeiska länder. Detta utifrån att det då var den största genomgripande förändringen som skett inom en stadskärna.

Hur stora förändringar handlade det om? Det går att ställa dessa i perspektiv mot andra städer i Europa. Städer som under andra världskriget blev kraftigt sönderbombade och som därmed fick ny struktur när de byggdes upp. Men trots detta så anses rivningarna i Stockholm och dess ändring av stadskärnan vara större än upprustningen av sönderbombade städerna.

Rivningarna påbörjades 1952

År 1952 fick rivningsfirma efter rivningsfirma uppdrag att påbörja arbetet. Då revs bland annat de kvarter som låg mellan Sergelgatan samt Malmskillnadsgatan. Detta utifrån att man planerade att Sveavägen skulle gå här.

Därefter fortsatte rivningarna år efter år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas hela 700 byggnader har rivits och vid Sergels torg skapades en enorm arbetsplats som snart gick under namnet ”Riksgropen”.

Kritik mot att riva äldre byggnader

Rivningarna fick delvis kritik utifrån flera aspekter. En var att äldre byggnader, som länge varit en självklar del i stadens utseende, var tvungna att rivas. Bland dessa kan bland annat Betlehemskyrkan, Eugeniakapellet och den kända krogen Tre Remmar.

I början var motståndarna inte så många eller högljudda. När första etappen genomfördes var det inte många som yttrade sig. Men när sedan andra etappen påbörjades blev det allt fler kritiska röster. Här var det allt från historiker och författare till arkitekter som tyckte att rivningarna tog ut svängarna för mycket. Detta genom att kulturarvet nästan helt uteslöts från den nya stadsplanen.

14 nov 2018

Byggtips

Här hittar du informaion för att lyckas med med din byggnation i hemmet. Goda tips kring renovering och hur du skall gå till väga om du vill bygga om.